Kvinnor och miljö - köp 1 produkt, 10 kr doneras

Utbildning av utsatta kvinnor i permakultur och agroekologi i syfte att utveckla inkomstgenererande verksamhet.

I Burkina Faso, där 80 procent av den aktiva befolkningen lever av jordbruk, står jordbrukarna inför en situation med stor ekonomisk osäkerhet, särskilt på grund av klimatförändringar, terroristvåld och Covid-19-krisen. Mer än 40 % av befolkningen lever under fattigdomsgränsen och kvinnor har mycket liten tillgång till markägande. Föreningen LAAFI har funnits där sedan 2001 och bedriver olika kompletterande verksamheter: yrkesutbildning, permakultur, utbildning av barn, biodling osv. Projektet Agridev, i samarbete med föreningen Beo Neere, som är en expert på agroekologi och medlem i nätverket Terre de Liens, erbjuder utbildning i agroekologi och agroskogsbruk till 40 kvinnor i utsatta situationer. Kvinnorna, som är organiserade i ett kooperativ, har en enskild tomt på 100 m2 där de kan odla produkter från en handelsträdgård och bedriva kompletterande inkomstgenererande verksamhet - biodling, försäljning av ägg, medicinalväxter och ekoturismverkstäder. Kooperativet kommer också att förse tre skolor med färska grönsaker (360 elever) och utbilda lärare och föräldrar i vikten av en balanserad kost.

Återintegrering av utsatta kvinnor på arbetsmarknaden genom återvinning och upcycling av textilier.

I Frankrike fördubblades klädproduktionen mellan 2000 och 2014. I dag sätts 680 000 ton textilier på marknaden varje år. I slutet av kedjan hamnar endast 40 % av dessa kläder, sängkläder eller skor i återvinnings- eller återvinningskanaler. De resterande 60 % förbränns i förbränningsanläggningar eller grävs ner på soptippar, vilket är en stor källa till föroreningar. Emmaus Frankrike har sedan starten samlat in, sorterat och återanvänt de textilier som konsumenterna slänger varje år. Verksamheten tar formen av arbetsläger och sociala integrationsföretag med ett upcyclingprojekt där människor i socialt och ekonomiskt utsatta situationer anställs. Som en del av sitt arbete för att bekämpa utanförskap har Emmaus Frankrike sett hur otryggheten har förändrats, med allt fler kvinnor och familjer som gynnas av solidaritetsinitiativen, medan männen historiskt sett har varit i majoritet. Med tanke på dessa två miljömässiga och sociala frågor lanserade föreningen projektet "Façon Emmaüs", som syftar till att konsolidera och öka antalet program för återinträde i arbetslivet som genomför ett initiativ för textil upcycling (omvandling av kläder som ska återvinnas till nya, högkvalitativa kreationer) och som främst riktar sig till en kvinnlig målgrupp.

Stödja skapandet av en hållbar spisindustri av och för kvinnor.

I Marocko är gas eller ved de vanligaste matlagningsmetoderna. De förbrukar mycket energi och belastar naturresurserna, särskilt skogarna. De tillverkas i allmänhet utan kontroll och utgör en hälso- och säkerhetsrisk för 60 % av den marockanska befolkningen som använder gas- eller vedspisar. Kvinnor är de främsta användarna på grund av den ojämna fördelningen av hushållsarbetet och på grund av att de är överrepresenterade inom den informella bageri- och konditorisektorn. I Marocko bakas ofta bröd hemma i dessa ugnar och säljs sedan på gatan eller på marknaderna på ett informellt sätt av kvinnor som varken är utbildade eller yrkesverksamma. Kvinnor som startar egna företag möter många hinder, t.ex. att få finansiering och den ojämna fördelningen av hushållsarbetet inom hushållet. Sedan slutet av 2016 har Geres arbetat i Marocko för att stödja utvecklingen av en lokal sektor av gasspisar med hög energiprestanda (HPE) för hushåll och yrkesbruk med bättre integrering av kvinnor i sektorn. Förutom att vara huvudanvändare av spisarna utbildas kvinnor till distributörer och ambassadörer för produkten. Genom projektets pilotfas för forskning och utveckling kunde Geres identifiera tre företag som tillverkar dessa kaminer och skapa märkningen "FaranEco" som intygar produkternas energieffektivitet (minskning av växthusgasutsläpp).

Förbättra levnadsvillkoren för kvinnor från etniska minoriteter och öka deras ekonomiska möjligheter samtidigt som man säkerställer en hållbar skogsförvaltning.

Projektet äger rum i naturreservatet Pu Luong, som ligger i ett bergsdistrikt i norra Vietnam, och riktar sig till kvinnor från de etniska minoriteterna Thai och Muong som bor i reservatet och de omgivande buffertzonerna. I denna region är kvinnorna ofta de fattigaste och har mindre tillgång till mark och ekonomiska möjligheter än männen. På grund av sin rika biologiska mångfald och sitt vackra landskap är Pu Luong ett turistmål. Samhällsbaserad turism ger kvinnor möjlighet att öka sin inkomst och spela en större roll i samhället. År 2021 inledde GRET ett treårigt projekt med fokus på tre huvudaktiviteter:

• Stöd till utvecklingen av en rättslig grund som gör det möjligt för kvinnor att aktivt delta i beslut om reservatet och att få en rättvis andel av försörjningsverksamheten.
• Stöd till kvinnogrupper för att tillhandahålla hållbara turisttjänster, t.ex. gästhem, motorcykeltaxitjänster, catering och jordbruksverksamhet som ankfödning och grönsaksodling.
• Förändra attityder på lång sikt genom informationskampanjer om jämställdhet, skogsskydd och ansvarsfull turism.

Utbildning av flyende kvinnor i enkla och miljövänliga tekniska lösningar.

Lågteknologi är enkla tekniska lösningar som tillgodoser grundläggande behov (tillgång till energi, mat, rörlighet etc.), som är tillgängliga (ekonomiskt och kunskapsmässigt) och som respekterar miljön (lokala, återvunna eller biologiska material, låg energiförbrukning, låg förorening etc.). Föreningen EKO! delar med sig av dessa ekologiska lösningar och kunskaper till människor i exil som lever i ett föränderligt läge som kräver att de ständigt anpassar sig. I detta sammanhang driver föreningen projektet Low-tech & Refugees, som inleddes i flyktinglägren på ön Lesbos 2018 och som nu har satts igång i Briançon (ett bergsområde vid den fransk-italienska gränsen) och Marseille (en Medelhavsstad som också är starkt påverkad av en mottagningskris och avfalls- och miljöproblem). Med tanke på den enorma sårbarheten hos exilkvinnor arbetar EKO! för att främja deras integration i sina verkstäder och utbildningar inom lågteknologi. EKO! riktar sig därmed till en målgrupp av kvinnor i exil för att ge dem möjlighet att utveckla sina färdigheter och få värdighet och självständighet.

Utbildning av kvinnliga trädgårdsmästare i agroekologiska metoder som är mer respektfulla för miljön och mindre skadliga för deras hälsa.

I Demokratiska republiken Kongo står staden Kinshasa (17 miljoner invånare 2021) inför en stor utmaning: att försörja sin befolkning. Vägar och transportmedel är dåligt utvecklade i landet, vilket gör det svårt att transportera livsmedelsprodukter. Därför har stora trädgårdsområden byggts i Kinshasas utkanter. 70 procent av arbetstagarna i dessa jordbruksområden är kvinnor. I dessa områden är användningen av bekämpningsmedel, som ibland är föråldrade, nästan systematisk och dåligt kontrollerad. De kvinnliga jordbrukarna har liten kunskap om hur man använder kemiska insatsmedel och vilka hälsokonsekvenser de medför, men många av dem har märkt en ökning av antalet sjukdomar eller hudutslag. Enligt en undersökning av Dr Georgette Ngweme från Kinshasa School of Public Health 2021 går endast 4 % av de kvinnliga jordbrukarna till en hälsovårdscentral för att få behandling, främst på grund av ekonomiska begränsningar som gör att de inte kan betala för konsultationer och läkemedel. Dessutom har de befintliga hälsocentraler som finns i närheten av trädgårdsodlingsområdena varken resurser eller utrustning för att ge information och utföra medicinska konsultationer. Mot bakgrund av denna situation arbetar Médecins du Monde och Caritas Développement på tre trädgårdsodlingar i Kinshasas utkanter för att hjälpa trädgårdsodlarna att arbeta utan kemiska insatsvaror, införa biopesticider och stärka hälsocentralernas kapacitet att förebygga och vårda människor som utsätts för skadliga miljöer. Arbetet med att främja åtgärder syftar också till att göra den kongolesiska lagstiftningen mer skyddande och samtidigt stödja utvecklingen av mentaliteten hos trädgårdsodlare, konsumenter och institutionella aktörer på området.

Bidra till att förbättra de inhemska kvinnornas jordbruksmark genom att plantera fruktträd, palmer och medicinalväxter.

I Colombia står urfolksamhällen i frontlinjen när det gäller den globala uppvärmningen. Sedan 2016 har avskogningen i Amazonas accelererat och förstört landets rika biologiska mångfald. Ticunas ursprungsbefolkning är den största etniska gruppen i Amazonas. De lever huvudsakligen av fiske, jakt, jordbruk och hantverk och tenderar att vara självförsörjande. Öppnandet av dessa befolkningar för världen kan ha en negativ effekt på grund av ett större beroende av externa råvaror, men också på grund av att deras traditioner går förlorade. I detta urfolkssamhälle är det kvinnorna som ansvarar för att försörja sina familjer. Detta omfattar all verksamhet som har att göra med jordbearbetning: samla in frön, plantera plantor, sköta skogspartier osv. För att de ska kunna skydda sin mark måste man stödja dem i en hållbar förvaltning av skogsresurserna. Trots sitt ansvar är kvinnornas roll inte särskilt uppskattad, och de är fortfarande offer för de mycket närvarande ojämlikheterna mellan könen. Med anledning av dessa iakttagelser har föreningen FORESTEVER, som redan är aktiv i Ticuna-samhället när det gäller återbeskogning, skapat ett särskilt projekt för ursprungsfolkens kvinnor. Detta projekt har tre mål: 1) Skapa utbytescirklar och teoretiska och praktiska workshops på teman som hälsa och Amazonområdet, som inte är blandade, så att kvinnorna kan återta sin plats i samhället. 2) Återbeskogning genom att plantera träd som är användbara för mat och medicin. 3) Bevarande och överföring av traditionellt hantverk från förfäderna.

Stärka kvinnliga get- och fåruppfödare genom att förbättra deras kunskaper och stödja deras gruppering till kooperativ.

Föreningen Elevages Sans Frontières är verksam i Marocko, i regionen Ouarzazate, för att hjälpa 148 utsatta kvinnor på landsbygden. Detta är en inlandsregion som präglas av osäkerhet. Den kännetecknas av ett oassystem som befinner sig i kris på grund av klimatstörningar, vilket leder till förlust av mark och minskade inkomster. Även om männen är mycket aktiva på att lämna landsbygden har unga flickor svårt att överge landsbygden på grund av den patriarkala samhällsstrukturen. Kvinnor, som oftast är analfabeter, är särskilt sårbara för fattigdom. Målet med projektet är att förbättra 102 kvinnors kunskaper om get- och fåruppfödning för att öka mottagarnas egenmakt. Projektet syftar därför till att utbilda kvinnor till boskapsuppfödare, stödja deras kollektiva organisering och gruppering i kooperativ och slutligen synliggöra projektet för att stärka lokala initiativ. Dessutom kommer projektet att gynna 34 kvinnliga jordbrukare som redan är etablerade och som kommer att sponsra de 102 kvinnliga jordbrukarna och 12 kvinnor på landsbygden som kommer att lära sig grunderna i veterinärvård.

Främja yrkesintegration av kvinnor i mycket utsatta situationer genom produktion och distribution av rå och bearbetad frukt.

Department Haute-Marne är ett territorium på tillbakagång som drabbats av befolkningsflykt och avindustrialisering. Arbetslösheten är hög, särskilt bland kvinnor, och befolkningen åldras. På 1990-talet skapades föreningen Régie Rurale du Plateau av föreningar, förtroendevalda och medborgare för att göra området mer attraktivt. Föreningen driver tre integrationsprojekt - underhåll av grönområden, trädgårdsodling och återställande av det torra arvet - men den konfronteras med en överrepresentation av män i sitt arbete. Efter en diskussion med lokala intressenter ville Régie Rurale du Plateau stärka integrationen av kvinnor genom att diversifiera verksamheten och skapa en 100 % kvinnlig fruktförädlingsindustri för fruktträdgårdar. Första framgångsrika försöket ägde rum 2021 i samarbete med den lokala föreningen Les croqueurs de pommes. Régie Rurale arbetar med 13 äppel-, plommon- och mirabelleodlingar. Dessa fruktodlingar har ställts till förfogande av lokala myndigheter eller privatpersoner som inte längre kan ta hand om dem. Under 2023 vill föreningen befästa försöket med denna nya fruktförädlingsverksamhet med en grupp kvinnor i social integration. Förutom den sociala frågan är projektets mål även miljömässigt, eftersom det kommer att göra det möjligt att bekämpa matsvinn och att bevara fruktträdgårdar som för närvarande inte sköts.

Utveckla ett ekologiskt, hälsosamt och ekonomiskt alternativ till träkol genom att involvera kvinnor i hela kedjan (tillverkare, konsumenter, återförsäljare).

Projektet "Green Energy", som stöds av föreningen Gbobètô, genomförs i Benin och syftar till att erbjuda ett ekologiskt, hälsosamt och ekonomiskt alternativ till träkol, som används dagligen av 80 % av hushållen. Enligt Världshälsoorganisationen dör 4 miljoner människor varje år av sjukdomar som beror på luftföroreningar i hemmet som orsakas av matlagning med fasta bränslen eller paraffin. Dessutom bidrar träkol till att skogen i Benin, som är bland de tio länder som drabbats hårdast av avskogning när det gäller den procentuella andelen skogsmark som förlorats under de senaste 20 åren, minskar. Efter tre års experimenterande har föreningen lyckats ta fram ett recept för en billig och effektiv briket som tillverkas av jordbruksavfall. Detta miljövänliga bränsle är mindre skadligt för hälsan hos de kvinnor som lagar mat när det används tillsammans med AlafIa-ugnen, som också skapats av föreningen och tillverkas av grupper av krukmakare. Det föreslagna projektet går ut på att utveckla kommersiella marknader och öka produktionskapaciteten för briketter genom att utbilda de jordbruksgrupper som levererar råvaran (mestadels kvinnor), inrätta en ny produktionsenhet, utveckla kontakter med nya krukmakarekooperativ och öka medvetenheten om användningen av dessa produkter.

Stöd till kvinnor från missgynnade stadsdelar för att organisera sin sammanslutning för återvinning av avfall.

I Colombia är dålig avfallshantering en av de främsta orsakerna till utsläpp av växthusgaser. Sedan 2016 har Bogotás kommun bedrivit en proaktiv politik för återvinning av avfall i linje med en nationell plan för att minska växthusgasutsläppen i landet med 20 % fram till 2030. I Bogotá samlas återvinningsbart avfall in och sorteras huvudsakligen av kvinnor, så kallade återvinnare, som är organiserade i föreningar. De säljer sedan avfallet till industriföretag som återanvänder det. På så sätt förhindrar de att avfallet dumpas på soptippar och deltar direkt i en cirkulär ekonomi. Avfallslämnarna får betalt för vikten av det insamlade avfallet, utan något anställningsavtal. De har ingen tillgång till sociala rättigheter och arbetar under mycket osäkra förhållanden (användning av kärror, ingen skyddsutrustning). Sedan 2016 har de haft möjlighet att erkännas som miljöarbetare av kommunen och därmed bli en del av de offentliga tjänsterna. Detta gör det möjligt för dem att avsevärt öka sin inkomst och förbättra sina levnadsvillkor. För att göra detta måste varje förening av återvinnare visa sin professionalism och registrera sina insamlingsrutter i en programvara som förvaltas av kommunen. Detta förfarande är svårt att genomföra för föreningar som inte är välstrukturerade och saknar resurser. Det är för att möta dessa utmaningar som WECF Frankrike stöder den colombianska NGO ENDA för att hjälpa föreningar av kvinnliga återvinnare att formulera sitt arbete så att de kan få ett erkännande för sitt arbete och förhandla fram bättre arbetsvillkor.

Stödja kvinnliga jordbrukare som engagerar sig för agroekologi.

År 2021 rapporterade jordbruksministeriet att endast en fjärdedel av de företagsledare som är verksamma inom jordbruket i Frankrike är kvinnor. Å andra sidan utgör de 30 % av arbetskraften inom jordbruket. Mycket ofta är kvinnliga jordbrukare inte synliga i denna sektor eller anses huvudsakligen vara en del av familjesfären. De problem som de möter är specifika för dem, oavsett om det gäller att starta ett företag, få tillgång till mark, utbildning, fördela arbetsuppgifter, delta i beslutsfattandet eller att balansera yrkes- och privatliv. Dessutom är de offer för sexism och diskriminering inom sektorn. I dag finns det ett verkligt behov av att bättre följa och stödja kvinnors åtgärder inom jordbruket, särskilt eftersom det ofta är de som tar initiativ till förändringar mot ett mer hållbart och ansvarsfullt jordbruk. Under flera år har nätverket CIVAM, Fédération Associative pour le Développement de l'Emploi Agricole et Rurale (FADEAR) och föreningen SOL engagerat sig för att förbättra integreringen av kvinnor i jordbrukssektorn. Under 2023 vill dessa tre aktörer öka sitt samarbete och stöd till kvinnliga jordbrukare genom att föreslå ett gemensamt projekt. Syftet är att stödja kvinnliga jordbrukare och framtida kvinnliga jordbrukare i deras etablering och att utbilda dem i särskilda jordbrukstekniker, att skapa utrymmen för utbyte mellan kvinnliga jordbrukare för att stimulera initiativ och slutligen att främja och sprida kvinnors bidrag till den agroekologiska omställningen. Projektet kommer att genomföras i fyra departement: Marne, Ariège, Vaucluse och Drôme.